Min resa från början

Nu när ni har lite koll på vem jag är kan jag berätta om hur allt började med mina symptom.

 

Allt började mer eller mindre när jag gick i 7:an, alltså år 2008, då fick jag en stor medicinboll skjuten på översidan av min högerhand. Detta ledde till att min hand åkte med kraftig fart mot underdelen av armen som sedan gjorde väldigt ont. Men jag varken bröt eller stukade handleden men jag fick istället en knöl mellan tummens slut och handledens början. Samma dag gick jag till vårdcentralen som konstaterade att jag fick en vätskefylld knöl vid smällen. De fick då tömma knölen 2-3 gånger på vätska under några veckor för att den skulle försvinna. En gång räckte nämligen inte då den kom tillbaka igen efter någon/några dagar. Efter dess har jag haft ganska stora problem med värk i höger handled och efter den händelsen startade resten av kroppens besvär.

 

Året efter (2009) började jag få ont i knäna samt svaga smärtor i ryggen och i nacken. Det kunde göra ont både på idrotten, (alltså när jag var aktiv) men även när jag var inaktiv som på lektioner och dylikt.

 

Omkring samma veva började min käke knäppa och hoppa till emellanåt. Inte särskilt märkvärdigt först men dock. När man dessutom är i den åldern där man gärna gör de oväntade sakerna så började jag då göra det med flit titt som tätt, mest för att ingen annan kunde. Jag kan väl tänka mig att jag tyckte det var lite häftigt att kunna låta med käken. – Detta har jag då fått bita i det sura äpplet efteråt.

 

Smärtan i kroppen spred sig och kändes mer och mer och idag vet jag inte om jag har en enda led som inte gör ont.

 

Jag har ofta väldigt ont i ryggen och höfterna samt handlederna. Min nacke är ofta väldigt spänd och smärtar även den en hel del. Smärtan i nacken sprider sig dessutom upp i huvudet och skapar huvudvärk med jämna och ojämna mellanrum.

 

I årskurs 1 på gymnasiet började käken hoppa i högre grad och den började även ”låsa” sig. Jag kunde bara öppna käken till en viss gräns för att sedan låta den hoppa till – och göra ont – så att jag kunde öppna munnen mer. I detta läge var det bara vänster käke som krånglade och ett år senare hoppade käken varje gång jag skulle gapa. Detta ledde till att jag var tvungen att sluta att tugga tuggummi då motståndet gjorde att käken blev värre med ganska snabbt tempo. Idag kan jag inte ens tänka tanken att tugga tuggummi mer då det gör alldeles för ont.

 

Mina axlar är också ett stort problem då jag har ganska rejäla smärtor efter att jag burit en dataväska från första året i gymnasiet. Dataväskan förstörde mina axlar ganska rejält eftersom att en dator väger ganska mycket och pressar ner axlarna mot marken.

 

Under dessa år, redan i 7:an, började vi söka vård för mina smärtor då vi vet att ledbesvär går i släkten så det var ingen omöjlighet att jag kunde ärvt något.

 

I juni 2013 började jag för första gången höra misstanken om Ehlers-Danlos syndrom.

 

Fortsättning följer

Vem är jag?

Hej!

 

Till en början tänkte jag berätta om vem jag är och vad min tanke är med bloggen.

 

Mitt namn är Sofia Kjellsson och jag är 18 år. Mitt liv består av skolan, lite arbete vid sidan av och vänner. Jag har ett visst intresse av fotografering men efter att jag började min utbildning på gymnasiet (Estetiska programmet) började mitt intresse avta. Så nu fotograferar jag bara när jag själv känner för det i stort sätt. Jag har en pojkvän sedan snart 5 år tillbaka (förlovade sedan 2 år). 

 

Jag har ett starkt intresse av att hjälpa andra människor och ställer främst andras behov framför mina egna. Även om detta är en bra egenskap är den ändå ganska dålig då man måste vårda sig själv för att kunna finnas till för andra. Själv behöver jag fokusera en del på mig själv för att jag ska må bra. Anledningen är för att jag har en sjukdom, dock fortfarande till viss del osagd vilken jag har, men det finns misstankar om EDS-HT (Ehlers-Danlos syndrom - Hypermobilitetstypen).

 

Den här bloggen kommer handla mycket om hur jag påverkas av mina symtom och om hur min resa till svaret fortskrider. Idag har jag mer information än tidigare och det finns framsteg i min utredning som kan leda till ett svar inom (förhoppningsvis) en snar framtid.

 

En del av innehållet kommer handla om EDS som då är den sjukdomen/syndromet som misstänks. Det kommer även handla om min vardag, undersökningar/sjukhusbesök och även om mina tankar och funderingar om framtiden, (arbete, familj, barn o.s.v.).

 

 
 

mypathtomytruth.blogg.se

En blogg som handlar om mitt liv som ensamstående mamma. Bor i hyreshus på landet med mina 2 barn och våra 2 katter.

RSS 2.0