Den 13 januari var jag på magnetröntgen och hela undersökningen tog ungefär 30 minuter. För er som inte vet hur en magnetröntgen kan gå till så fick jag ligga på en ställning där de spände fast mitt huvud riktigt ordentligt. Då magnetröntgen är väldigt känsligt så var jag helt förbjuden att röra mig då det blev suddiga bilder.

De rullade/sköt sedan in mig i en ”oval” maskin som dånade fruktansvärt mycket och knakade, tur att jag fick ha musik på! De sista 3-4 minuterna rullade de ut mig och gav mig en platsbit att ha i munnen för att jag skulle bita på den. Detta var för att de skulle ha bilder när käkleden var i öppet läge.

Den 27 februari 2014 hade jag en tid hos bettfysiologen och fick svar på min magnetröntgen. Det svar jag fick var att jag har förskjutna diskar i båda käkarna. Detta betyder att jag inte har några ”stötdämpare” som hjälper till med rörelserna när man öppnar och stänger munnen. Mina käkleder på över och under skaver emot varandra. Mina diskar ser dessutom ut som ett timglas medan de ska se ut som en oval cirkel. De är alltså inbuktade på mitten.

På båda sidorna har jag indikation på inflammation då jag har mer vätska än normalt i käkarna.

På vänster käkled har jag även artros, med andra ord en förslitning på käkleden. (Eftersom att jag inte har några diskar som skyddar)