Självklart älskar man sina barn

- Mobilinlägg från soffan -

Dessa nattningar tar bara längre och längre tid. På kvällen har man som minst energi och orkar verkligen inte fighten. Men samtidigt vet jag att om man ger upp så vinner barnet. Freja höll på i 2 timmar ikväll innan hon äntligen somnade. Ligger jag i sängen med henne leker, pratar och sjunger hon bara. Så fort jag lämnar skriker hon som om jorden går under. 

För att vara en bra förälder känner jag att jag behöver min egentid på kvällen. Ännu mer just nu då jag har så mycket känningar av graviditeten och behöver få varva ner och vila innan jag ska sova. 

Men att höra Freja skrika gör så ont i mammahjärtat. Hon är så liten och behöver närheten och tryggheten. Och jag vill ge henne det. Sen tror jag att man "per automatik" är rädd för att ändra sina rutiner och principer. Har man en gång sagt och tyckt något så brukar man inte "erkänna att man hade fel" eller acceptera att det just NU inte funkar med samma rutiner som innan. 

Jag hoppas verkligen det blir skillnad när nästa bebis är här. Då får jag i alla fall tillbaka kroppen fysiskt. Jag har aldrig trivts riktigt med att vara gravid vilket jag tror påverkar mitt mående och mitt tålamod ytterligare. Nu är det bara 7 veckor kvar tills det är beräknat så nedräkningen börjar på lite mer allvar nu 👍

mypathtomytruth.blogg.se

En blogg som handlar om mitt liv som ensamstående mamma. Bor i hyreshus på landet med mina 2 barn och våra 2 katter.

RSS 2.0